Studieplan för forskarutbildning i Matematik med ämnesdidaktisk inriktning

1 Mål

Målet med forskarutbildningen är att de studerande skall få en ämneskompetens inom både matematik och matematikens didaktik, en generell kompetens i forskningsmetodik och erfarenhet av forskning, samt en vetenskaplig kompetens inom forskningsområdet för avhandlingen.

Den studerande skall efter utbildningen kunna kritiskt granska och värdera forskningsresultat och självständigt planera, genomföra och publicera forskningsprojekt.

2 Behörighet för tillträde till forskarutbildningen

Behörig att antas till forskarutbildningen i matematik med ämnesdidaktisk inriktning är den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet, samt bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Om särskilda skäl föreligger får institutionsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på allmän behörighet.

2.2 Särskild behörighet

Behörig att antas till forskarutbildning i Matematik med ämnesdidaktisk inriktning är den som avlagt examen på avancerad nivå med minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå med anknytning till forskarutbildningsämnet (med detta avses kurser eller examensarbete i matematik eller matematikdidaktik) samt har lärarutbildning. Detsamma gäller den som inom eller utom landet inhämtat likvärdig utbildning samt den som före 1 juli 2007 var behörig att antas till ämnet.

3 Antagning och urval

Ansökan om antagning till forskarutbildningen ställs till institutionens prefekt. Grunden för urval bland behöriga sökande är graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Beslut om antagning fattas av prefekt.

4 Utbildningens uppläggning och inriktning

Utbildningen för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng. Som etappmål kan den studerande ta ut licentiatexamen om totalt 120 högskolepoäng.

4.1 Utbildningens uppläggning

För doktorsexamen består forskarutbildningen av

- en studiekurs om 120 högskolepoäng

- ett forskningsarbete om 120 högskolepoäng som leder till en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) som skall försvaras vid en offentlig disputation.

Som ett etappmål kan den studerande ta ut licentiatexamen som består

- en studiekurs om 60 högskolepoäng

- ett forskningsarbete om 60 högskolepoäng som lett till en licentiatavhandling i form av en vetenskaplig uppsats eller en rapport från ett på vetenskaplig grund genomfört arbete.

4.2 Individuell studieplan

För varje doktorand skall en individuell studieplan upprättas.

4.3 Kurser

Den studerande skall inhämta kunskaper både i ämnet matematik och i ämnesdidaktik. Till detta ändamål skall den studerande för doktorsexamen dels läsa kurser i ämnesdidaktik och forskningsmetodik om i normalfallet sammanlagt 60 högskolepoäng, dels läsa kurser i matematik om i normalfallet sammanlagt 60 högskolepoäng.

Kurser inom det förra området är

- Inledande kurs om matematikdidaktisk forskning, 7,5 hp

- Matematikens historia ur ett didaktiskt perspektiv, 7,5 hp

- Riktningar inom matematikdidaktik, 7,5 hp

- Forskningsmetodik, 15 hp

- Valbara kurser i matematikdidaktik och pedagogisk teori med relevans för matematikdidaktisk forskning, minst 22,5 hp

För kurser inom det senare området är forskarutbildningskurserna inom avdelningen indelade i tre grupper:

- Analys

- Algebra och diskret matematik

- Geometri och topologi

Exempel på kurser inom dessa kategorier är

Analys: integrationsteori, funktionalanalys, partiella differentialekvationer, ordinära differentialekvationer, reell analys och komplex analys, operatorteori,

Algebra och diskret matematik: Algebra, grundläggande kombinatorik, grafteori, algebraisk kombinatorik, polytoper, topologisk kombinatorik,

Geometri och topologi: algebraisk topologi, differentialgeometri

För att garantera en bred kunskapsbas i matematik skall de studerande välja minst 15 högskolepoäng ur den första gruppen, minst 15 högskolepoäng ur den andra gruppen och minst 10 högskolepoäng ur den tredje gruppen. Övriga 22,5 högskolepoäng väljer den studerande bland matematikkurserna eller från kurser som ges på optimeringslära, numerisk analys och matematisk statistik.

Då behörighetskraven innehåller lärarexamen eller motsvarande kompetens läses inte den kurs i pedagogik som normalt är obligatorisk för forskarstuderande på teknisk fakultet.

För licentiatexamen krävs i normalfallet en kursdel om ca 60 högskolepoäng och en licentiatavhandling om minst 60 högskolepoäng. Kursdelen bör innehålla kurser i matematik om ca 30 högskolepoäng och kurser i ämnesdidaktik och forskningsmetodik om ca 30 högskolepoäng, valda bland kurserna ovan.

Examination av kurser kan ske genom muntlig eller skriftlig tentamen eller på annat lämpligt sätt.

4.4 Avhandling

Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. Valet av ämne sker i samråd med handledaren. Den studerande och handledaren skall fortlöpande samråda om forskningsarbetet.

En licentiatavhandling kan bestå av en vetenskaplig uppsats eller en på vetenskaplig grund utarbetad utredningsrapport. Den skall försvaras vid ett offentligt seminarium med i normalfallet extern opponent. För licentiatexamen gäller att betyg på avhandlingen (godkänd eller underkänd) ges av handledaren sedan avhandlingen varit tillgänglig för granskning. Betyget underkänd skall motiveras.

För doktorsexamen skall resultatet av arbetet läggas fram i form av en doktorsavhandling, som kan utformas antingen som ett sammanhängande verk (monografi) eller som en sammanfattning av uppsatser(sammanläggningsavhandling). Avhandlingen skall kvalitetsmässigt ligga på sådan nivå att den i sin helhet eller i sammandrag bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en internationell tidskrift av god kvalitet. Doktorsavhandlingen skall försvaras vid offentlig disputation med en opponent som utses av forsknings- och forskarutbildningsnämnden vid LiTH. Den betygsätts (godkänd eller underkänd) av en betygsnämnd som utses av forsknings- och forskarutbildningsnämnden. Betyget underkänd skall motiveras.

5 Undervisning

Undervisningen inom ramen för forskarutbildningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier och grupphandledning samt i form av individuell handledning.

Den studerande förväntas under hela studietiden delta aktivt i den vetenskapliga verksamheten inom ämnesområdet (seminarier, gästföreläsningar, etc) och kan av handledaren få i uppgift att i seminarier själv presentera vetenskapliga arbeten. Syftet med seminarierna är att informera om aktuell forskning vid och utanför den egna institutionen. Gästföreläsningar spelar en viktig roll för att orientera om utvecklingen utanför den egna specialiteten.

6 Handledning

För varje forskarstuderande utses i början av studierna en (eller flera) handledare, som skall medverka vid planeringen av utbildningen och vid valet av forskningsuppgift samt i övrigt vägleda doktoranden under studietiden. Den studerande väljer själv inriktning på sin forskning och om det är ändamålsenligt kan annan handledare utses. Studeranden skall hålla handledaren underrättad om hur avhandlingsarbetet fortskrider.

7 Examen

För godkänd doktorsexamen/licentiatexamen fordras godkänt betyg dels på i kursdelen ingående moment, dels godkänd doktorsavhandling/licentiatavhandling.

Examensbevis utfärdas av rektor.

---

Studieplanen fastställd av forsknings- och forskarutbildningsnämnden vid LiTH 2001-04-10 (FoFuP 01/2.3).

DnrLiU 529/01-51

---