[ Senaste uppdatering: Valen 2010 ]
Här finns fullständiga mandatfördelningsuträkningar för ett antal val i Sverige. Hur mandatfördelningen går till regleras i Regeringsformen, 3 kap. (SFS 1974:152) och i Vallagen, 14 kap. (SFS 2005:837). Hos Valmyndigheten finns det mesta om svenska val, däribland nämnda lagtexter. För utförlig information om val i världen, se Election Resources on the Internet.
Slutlig sammanräkning 2010. Lägg märke till att S (+3) och M (+1) fick fler, medan FP (-1), MP (-1), V (-1) och KD (-1) fick färre mandat totalt än de skulle ha fått om landet vore en enda valkrets. Observera också att S hade tappat två av dessa mandat om FP hade fått 7 röster fler i Värmlands län och 19 röster fler i Göteborgs kommun. På grund av systemet med utjämningsmandat hade nettoefffekten av dessa extra FP-röster blivit att FP och MP hade fått var sitt extra mandat, så den borgerliga regeringen hade ändå inte fått egen majoritet i kammaren. Om FP hade fått dessa extra röster och KD hade fått ytterligare 814 röster i riket hade KD däremot övertagit MP:s mandat, och regeringen hade fått majoritet i kammaren, dock inte i antalet röster i riket bland riksdagspartierna (2.936.790+7+19+814=2.937.630 mot 2.598.985+339.610=2.938.595). Det var onekligen ett intressant riksdagsval i år...
Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Endast parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst 12 % av rösterna.
Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat - avrundat nedåt - och återstående mandat är utjämningsmandat. Bara partier som har fått minst 3 % av rösterna i hela landstinget får delta i fördelningen av mandaten.
Samtliga mandat i fullmäktige är fasta mandat.
För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets. Bara partier som fått minst 4 % av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten.