Sonett till det förlorade året 1998

Vår kommitté nu satt sig att värdera
det år som gått, av gudarna försummat,
med regn som sommarn genom stadigt trummat
mot själens fönsterbleck - varpå kom mera!

Ty snöns debut så plötsligt ägde rum att
vi ej med stavrim hann att den parera.
Förgäves löd vår maning: "nyansera!''
Förryckt vart vårt klimat, och gravt fördummat.

Ej ens decembertö förmådde vända
det hot mot själva fattningens förmåga
till vilket mörkrets makter såg sig sända.

Beslutet blir: det får ej åter hända.
Far hädan du som vållat kval och plåga!
Du usla år, fördömda, underkända!

Åter till hemsidan